Historiska luftdata ska kopplas till tvillingregister

Forskare vid Jönköping University och flera andra lärosäten ska undersöka om tidpunkten i livet då människor utsätts för luftföroreningar påverkar risken att senare utveckla demenssjukdomar.

Studien ska använda historiska uppgifter om bland annat utsläpp och väder för att uppskatta luftföroreningsnivåer från 1960 till 2024. Uppgifterna ska kopplas till personer i Svenska Tvillingregistret och kompletteras med information om var de bott och arbetat under olika perioder.

”Vi vill förstå vilken betydelse luftföroreningar under olika delar av livet kan ha för risken att senare utveckla Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar.”

Det säger Deborah Finkel, professor vid Hälsohögskolan på JU, i ett pressmeddelande från Jönköping University.

Eftersom systematiska mätningar av luftföroreningar inte kom igång på allvar förrän omkring 1990 ska forskarna även använda beräkningar för den tidigare perioden. Tvillinguppgifterna ska ge möjlighet att jämföra enäggstvillingar som har liknande genetiska förutsättningar men kan ha levt i olika miljöer.

Forskarna ska också undersöka om sambanden skiljer sig åt beroende på sociala och ekonomiska förhållanden. Studien ska därmed bidra till kunskap om hur arv och miljö kan hänga samman med risken för demenssjukdomar.